Idag känner jag för att lägga mig på golvet och bara skrika, sparka och slå. -Jag vill ha mitt barn tillbaka ! Man FÅR inte bara ta barn ifrån människor sådär!
Istället bjuder jag på kaffe och ler åt grannarna. Fast jag skriker inuti. Men det hjälper inte.
Istället bjuder jag på kaffe och ler åt grannarna. Fast jag skriker inuti. Men det hjälper inte.
8 kommentarer:
Lilla gumman......du FÅR inte stänga inne dina känslor....du får och måste gråta när du vill....att stänga inne sina känslor gör att man en dag sprängs och alla känslor som man byggt upp inom sig bara bubblar upp och det vet jag att du inte vill. Vi runtomkring dig accepterar dig för den du är och vad du gör....så bara lägg dig ner och skrik!
Nej, man får inte bara ta barn ifrån människor sådär! Jag håller fullkomligt med dig! Följ din känsla och uttryck din sorg, det är den vägen som leder framåt. Strunt i grannar och kaffe, du har fått sorg.
Jag sörjer verkligen med dig, Nä man får verkligen inte ta barn på detta sättet. Gapa och skrik och sörj, livet är för jävligt för dig just nu!! Ni finns i mina tankar!!
Håller med dig Jessika, det borde inte vara tillåtet att ta ett barn....men som övriga skriver gråt och skrik, det brukar kännas skönt för en stund i alla fall. Jag tror du behöver många gråtstunder, bjud gärna in grannarna men håll inte tillbaks gråten. Stor kram moster
Vet du vad... skit i kaffet och skit i grannarna -den här tiden som du har nu är till för att läka dig, Läka-Jessica-tid!
Och då får man skrika, spela tokhög musik, slå sönder saker... ja, vad man nu behagar, som gör att du får utlopp för känslorna... du får inte slå martin eller någon annan, det är väl enda gränsen...
Men låt sorgen komma. Jag lade mycket tid på att motarbeta sorgen (jag skulle minsann klara av allt som jag klarade innan flickorna dog) istället för att bearbeta den.
Och kaffe och grannar kan man ta de där dagarna då man orkar och vill... inte när man har lust att skrika och slå sönder halva världen...
Förstår dig vännen min..Men håll inte inne allt,det bara växer och gör ändå mer ont,utan skrik å gråt,ut med det bara..Livet kan va bra orättvist...Helt rätt,man får inte bara ta ett barn!!!
Om delad glädje är dubbel glädje varför kunde då inte delad sorg vara hälften sorg?
Jag kan nog inte förstå din sorg även om jag försöker allt jag kan...
Jag kommer aldrig att kunna förstå den heller...
Men jag känner att den sorgen jag själv känner är hur stor som helst och den går knappt att hantera vissa dagar.
Det går ut över allting och jag är bara arg och det går inte att förklara varför för andra när dom frågar.
För man orkar inte...
Då är det bästa att vara med en som förstår, utan att fråga.
I ditt fall Martin =)
Ni har varandra och det är jag glad för när jag är såhär långt ifrån.
Tänker på er hela tiden, och stäng inte in dina känslor moster Jessi.
Älskar dig!
Skicka en kommentar