Gott nytt år

Ett riktigt gott nytt år till er alla, tack för att ni kommer hit och läser min blogg! Love Jessi

Nyårsafton kl.12.30 i Dalarna . Jag & Martin, far & bror med sambo

fika med bonus :-)

Idag var jag och Martin och tog en fika med vår änglamammevän och fick träffa hennes lille son. http://www.mammamelissa.blogg.se/

Det var så mysigt att träffa henne, det är nu över ett år sedan hennes vackra döttrar dog, och nu så har lillebror kommit med ljus och hopp. Martin sade att hela hon strålade, jag kan bara hålla med! Det är nog änglastrålar som skiner runt henne, med jordelycka.

Vi fikade ialafall på favoritcafeet i Borås och tänk, precis vägg i vägg ligger en underbar leksaksbutik. Den enda i Sverige som säljer Charliebears !!( http://www.charliebears.com/)

Som av en händelse ( ? ) var vi tvungna att gå in och kolla in den nya teddybjörnskollektionen som hon tipsade mig om att den nu äntligen kommit. Mio har ju fått en "Justin", Jag en "Bradley", men Martin har ju ingen pappanalle! Så idag fick han den nyinkomna "Charlie 2010". Som jag valde såklart :-) Min änglamammevän kikade också runt men har inte riktigt bestämt sig för vilken nalle som skall få flytta hem till hennes Charliegäng därhemma. Kika gärna in på de fina samlarnallarna http://www.kurragomma.net/

Här är Charlie 2010, den nya nallekompisen i vårt gäng därhemma.

Hoppas det blir fler såsmåningom :-)

härliga Jul

Vi har haft en fin jul. Jag var lite orolig för att jag skulle bli lite sorgsen denna julen, vår första utan Mio, men det har varit helt okej. Visst blir man påmind om sina nära och kära under högtider som den här. Några fattas. Mio som skulle varit en rultig niomånaders bebis nu. Mormors stol är tom vid middagsbordet. Ja dom fattas oss, men har ändå varit en mysig familjetid. Vi har ätit god mat, umgåtts med familj, haft fest med goda vänner, fikat och bara tagit det lugnt. I morgon blir det en fika med vår änglamammevän innan vi åker vidare för att fira nyår i fjällen. Gott nytt år allihop!

Glöggfest

När jag bodde i Borås hade jag alltid hejdundrande roliga glöggfester i min lägenhet i Villastan. Jag saknade dom när jag flyttade hit och därför drog vi igång traditionen igen när vi flyttade in i huset. Vi bjuder in alla runt omkring oss, vänner och grannar, och det brukar dyka upp en brokig samling människor i alla åldrar. Vi tänder marchaller, eldkorg och lyktor i hela trädgården och julpyntar fint inne. Det brukar vara en uppskattad tillställning och något vi tänker fortsätta med många år framöver.

Här är jag med ett par av våra glada gäster på glöggfesten i år.

God Jul

God Jul på er alla och ett Gott nytt år. Vi hoppas iallafall att 2010 blir ett bättre år för oss än det som gått. Nu skall vi iväg på lite jul och nyårsäventyr. Massa kramar från oss! Jessi & Martin

En snöig ros från vår trädgård i förrgår.

snö

I helgen har det snöat en massa hos oss. Det är första gången sedan jag flyttade hit för tre år sedan som det kommit så mycket snö. Åh vad jag älskar det!! Här är ett par bilder från vårt vinterland i Kuggeboda.

Vårt hus och det fina trädet (som jag inte vet vad det heter). Känns som vi är i Narnia :-)

Mios hylla

Ja nu fungerar min dator som den skall igen och alla virus är borta. Så förhoppningsvis skall det bli lite fler inlägg här på bloggen nu. Tack för ert tålamod.

***

För några veckor sedan julpysslade vi och gjorde fint härhemma. Naturligtvis fick Mio julfint på sin hylla med. Kramar J

Livet på landet, del 1

Vi bor i en underbart mysig by på landet. Det ser ut lite som i Astrid Lindgrens "Bullerbyn", ja här finns till och med gårdar som heter Sörgården och Norrgården. Skolan är röd med vita knutar och ligger granne med en kohage. Stenmurar överallt. Vi promenerar över en åker och är nere vid havet. Idylliskt . Vi är dom nyinflyttade. Det kommer vi vara de närmsta tre eller fyra generationerna. Minst. Men vi har blivit väl bemötta i byn och fått många goda vänner på ganska kort tid. Och vi har mycket kvar att lära, trots att vi lever i ett modernt samhälle kan det lätt bli kulturkrockar när "staborna" kommer till landet. Jag tänkte kåsera lite om det här på bloggen, det finns många härliga historier att hämta. Oftast är det bara så att vi inte riktigt vet hur man beter sig här ute på landet, och ibland kan det vara så att vissa saker ter sig väldigt annorlunda för oss som är vana att bo i stan, och dessutom i en annan del av Sverige. Med risk för att någon av dom såsmåningom hittar hit till bloggen, och med våra nyvunna vänskaper på spel :-) , riskerar jag nu allt och publicerar vår egen version av den trogna följetången "Hem till gården". To be continued..........

julklapp

Ja, nu vet jag vad jag önskar mig i julklapp. Det att många köper och bär en Solvända pin .

Du kan beställa din egen pin här http://www.solvanda.nu/ den kostar 30 kr och stödjer forskningen om spädbarnsdöd.

Att sörja i Afrika

Idag när jag pratade med en vän som gått igenom svåra sorger i sitt liv så berättade han en tankvärd sak. Vi pratade om att det är svårt att möta döden, och att det i vissa fall i vårt samhälle/kultur till och med känns tabu att prata om våra döda. Det är inte fint att visa känslor. Man uppfattas som stark om det inte syns på utsidan att man mår dåligt. Man visar inte sin sorg offentligt.

Då han tidigare pratat med sin släkting som varit mycket i Afrika om detta, så hade han en annan kulturs vinkling på hur man i familjen sörjer sina döda. Han berättade att i Afrika, där hans släkting varit, så dukade man fram tallrik och bestick till den döda personen i ett år efter att den avlidit. Vid matbordet så hade personen sin plats kvar under sorgeåret, och det bjöds många tillfällen att reflektera, tänka på , tala om och minnas den avlidne. Väldigt fin tanke tycker jag, och väldigt annorlunda mot hur vi gör här.