Det finns en liten dikt som jag lärde mig i tonåren, som dyker upp i huvudet på mig emellanåt. Den går såhär;
Jag önskar jag var liten igen,
och hade mina drömmar kvar.
Jag önskar jag inte visste,
hurdant livet verkligen var.
~
Att livet var vänligt och vackert,
ja det tog jag då för givet.
Jag önskar jag var liten igen
och fortfarande trodde på livet.
Ja , visst saknar man barndomens sorglöshet när livet är tungt. Även om vuxenlivet också har sina fördelar.
4 kommentarer:
vilken fin dikt :) underbar.
Åh, den har jag inte hört innan! den var både söt och insiktsfull! och vilken vacker bild till!:.))
Vad fin !
Puss och Kram Sofia
Vad vacker och underbar!
Kram sandra
Skicka en kommentar