Det var så otroligt svårt att åka ifrån dig idag och lämna dig där, du vårt finaste.........
Men Mio , du har fått en liten sång av Anna (& morbror Jocke,)
som du kan lyssna på om du tycker det är lite tyst och ensamt utan mammas och pappas
trygga röster.
klicka för att höra.
_______________________________________
5 kommentarer:
Mios resa har bara börjat
Tänk Er inte honom som någon som givit sig av
Hans resa har bara börjat.
Vi lever många liv.
Och det på jorden är bara ett
Tänk Er att han vilar från sorger och tårar
På en plats fylld av värme och trygghet
Där man inte räknar dagar eller år.
Tänk Er hur han önskar att ni visste
Att inget utom Er sorg kan dö.
Och tänk Er honom levande I hjärtat
På dem han vidrört.
För ingenting älskat kan någonsin gå förlorat
Och han var oändligt älskad!
E. Brenneman
Org: "His journey has just begun"
Kommer någon dag.... Petra
Till lilla Mio:
Jag känner dig
jag känner dig så väl
dina fasor dina vondor
finns oxå i min själ, du är mitt kött o blod
Du bär ett dybart namn och min kärlek utan villkor
Jag gör vad jag kan
så stor och stark på dagen, men så liten mitt i natten
När ingen ser när ingen vet kommer gråten mitt i skratten
Fem fingrar ska skydda dig
Ett i månen,
Ett i solen,
Ett i poolstjärnan bakom molnen
Ett i hopp, och ett i tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro
Stort är mörkret nu,
Månen är i tu, men det är natten som gör dagen ljus
och mitt ljus är du och denna jord är rund
Finns här ingen alls som kan ge mig sån förtvivlan
och som är lika sann
Du blir rädd för dina skuggor, alla hot som aldrig når dig
Jag ska sjunga dig ett löfte och jag vet att du förstår mig
Fem fingrar ska skydda dig
Ett i månen,
Ett i solen,
Ett i poolstjärnan bakom molnen
Ett i hopp, och ett i tro.
Handens fem fingrar vaggar dig till ro
Om du tänker dig den skogsväg vi vandrar i bland,
ner till stigen ner till vattnet,
din hand är i min hand
det sägs att långt där ner i djupet i botten av den sjön
finns en silverskatt som glimmar den är din i natt
så slummra in och dröm
Text Lisa Nilsson
Det finns en bok som heter Sommarlandet skriven av Eyvind Skeie, utgiven på Verbum. Den är skriven av en präst och den beskriver så fint om barnet som lämnar livet på jorden, Tröstens Ängel, Sommarängen och Han Som Alltid Väntar, han som säger välkommen när alla andra måste ta farväl. Många kramar till er alla tre!
Läser era vackra ord och tittar på de fina bilderna. Så fint ni gjort! Mitt hjärta blöder. Detta är så otroligt ledsamt, vi tänker på er hela tiden. Längtar efter att få krama er båda. Moster Lotta
Underbara bilder ni har, Ni är så fina! Massa Kramar (Önskar jag kunde varit närmre er och stötta er!)
Skicka en kommentar