Pratade med en änglamamma och pappa för en tid sen. De har två fina barn här på jorden och fick nyligen en vacker liten änglaflicka. Omvärden har påpekat för dem vilken tur ändå de har som har sina två andra barn. Att de skall vara tacksamma för att de finns hos dom iallafall. Ja, det är väl klart att dom är!, ..men det gör ju inte att dom sörjer sitt tredje barn mindre? En änglamamma hade en jättebra liknelse som jag fick lov att låna till min blogg. "Tänk att du är ute och åker bil med dina tre syskon. Ni råkar ut för en bilolycka och ett av dina syskon dör. Börjar du då älska de överlevande syskonen mer ?" Känner man någon gång i en sådan situation att; det gjorde ju inte så mycket att en dog för jag har ju två kvar?? Nej det gör man naturligtvis inte. Och lika naturligt är det att inte kärleken till de två första barnen suddar ut den stora sorgen efter deras änglasyster. Nej alla barnen har lika stor rätt till sina föräldrars kärlek. Både de på jorden och de i himlen. En annan vän, med två välmående jordebarn, skrev till mig ," jag älskar mitt första barn mest i hela världen -Och jag älskar mitt andra barn mest i hela världen. Jag älskar dom precis lika mycket när dom inte är hos mig fysiskt, som när jag har dom nära. " Alltså hans kärlek minskas inte när barnen är i skolan eller bortresta. Kärleken minskar inte när han inte kan se dom.
Så är det med våra änglabarn med. Kärleken till min son är lika stark som den ni andra känner för era levande barn, även om jag inte kan se honom. Och sorgen efter Mio skulle inte varit varken större eller mindre om han hade haft, eller kommer att få syskon.
Så är det med våra änglabarn med. Kärleken till min son är lika stark som den ni andra känner för era levande barn, även om jag inte kan se honom. Och sorgen efter Mio skulle inte varit varken större eller mindre om han hade haft, eller kommer att få syskon.
Kram till alla änglamammor och pappor därute.
6 kommentarer:
Så sant, så sant Jessica. Det är faktiskt så att man älskar sina barn nästan ännu mer när man inte ser dom för då både älskar man dom och längtar efter dom. Så din och alla andra änglaföräldrars kärlek är som störst hela tiden. Jag har sagt det förr och jag säger det igen... jag vågar inte ens tänka tanken att förlora ett av mina barn. Inte skulle jag säga att "det är lättare för mig att förlora ett barn som har 3 kvar". Det är så befängt det kan bli. Mio är en älskad och saknad son och kommer alltid så att förbli även om det så småningom kommer ett liten syskon, ett jordebarn. kram hjärtat mitt!
du har så rätt jessica. din kärlek till din älskade ängel mio, är lika stark som vilken förälders kärlek som helst. ingen kan säga något annat. Kramar
Fint beskrivet och sant, så sant!
Kram
S
Så bra skrivet! Precis så är det! Glädjen över det ena barnet, kan aldrig ta över sorgen för det andra... därför att det är OLIKA barn!
Och visst känner vi lika starkt för alla barn!
lilla angelyne; såååå sin bild !
Ibland skriver du så att det inte finns mer att tillägga. Detta var ett sånt tillfälle.
Skicka en kommentar